28 december 2008

Kämpar på...

Det gör jag...med självförtroendet det vill säga. Det är inte lätt att peppa sig själv alla gånger men jag känner mig glad. När jag är glad mår jag bra. När jag mår bra peppar jag mig själv och återfår mitt självförtroende. Det är bra! Det är bara att kämpa på.

Varför är jag så glad då?
Jo, för att det är soligt ute. Utsikten är så underbar från balkongen och vi har eftermiddagssolen - jag ÄLSKAR eftermiddagssol! Solskenet ger mig energi tills den går ner och jag ser den från varje vrå. Jag är också glad för att jag var på bio och såg Yes Man med Jim Carey. Den var så underbart bra och jag mådde så bra efteråt. Den filmen gör en glad! Jag rekommenderar er att se den, det är inte som alla andra Jim Carey filmer! Jag är även glad för att jag har hunnit träffa så många goa vänner som jag har så roligt med. Ibland är livet härligt! Det är the little things som betyder mycket i vardagen.

Tänk om varje dag kunde vara som idag...

25 december 2008

Depp, som vanligt.

Blä vet inte ens vad jag ska skriva. Fet ångest som vanligt. Skolan har gått bra, bättre än jag hade förväntat mig. Jag hade hoppats på att privatlivet skulle gå lika bra. Men icke. Jag vet inte... jag vet inte vad det är jag söker och vad det är jag vill ska ske. Jag vill nog bara att någon jag gillar ska gilla mig tillbaka. Det händer aldrig. Jo självklart har det funnits pöjks som har varit intresserade... men typiskt nog är jag aldrig intresserad av den som är intresserad av mig. Istället går jag efter de som inte vill ha mig. Jag lever på så lite hopp även om jag vet hur det ligger till. Jag lägger mig själv i sånt underläge så det inte är klokt.

Nä usch... vet inte. Ångest som vanligt. Depp som vanligt. Tråkig dag. Alla firar julafton. Det gör inte vi. Jag kan inte se förtjusningen i det hela. Även om jag kan känna julstämningen utifrån så dör den när jag kommer hem. Vi firar inte jul, vi köper inte klappar till varandra, vi är inte i behov av att fira någon jul heller. Känns lite jobbigt att förklara för varje person att jag inte firar jul och ännu tröttare på folks förvånade miner över detta. Muslimer firar inte jul punkt. Känns jobbigt att allt är stängt på julafton och man inte kan göra något... inte ens köpa mat. Såå det resulterar i en tråkdag hemma. Är tjurig och bitter.

13 december 2008

Åhåå, vart ska man börja?

Jag är tillbaka från Italien! Det var bara för underbart! Sån fantastisk stad Venedig är. Hostelet vi bodde på var faktiskt helt ok. Den var lite kall och sängarna lite obekväma, fast det går ju att stå ut med i några dagar. På kvällen när vi hade kommit fram till Venedig tog vi bussen till hostelet. Just den bussen åkte visst en längre sträcka, så vi var helt förskräckta över att det var så långt borta. Morgonen därpå fick vi dock ordentliga instruktioner och kom in till stan på 15minuter. Tur det!!

Väl inne i stan började vi ta hundratals bilder. Vattnet hade en turkos färg som fick mig att bli kär. Vi korsade flertal broar, stora som små, och bara njöt av utsikten, staden och folket. Vi åkte även Gondola som tog oss på en guidad tur genom staden. Kyrkorna var helt fantastiska och enorma. Det finns tydligen 19 kyrkor i venedig och ca 400 broar. Jag som är en mat-älskare kände självklart att äta maten där var ett måste. Tjejen jag åkte med var dock inte så intresserad av deras matkultur vilket lämnade mig ensam i denna upplevelse. Det kändes lite som att jag föreslog att vi skulle äta hela tiden = jag känner mig som ett matvrak. Maten var dock urgod! Fantastisk! Jag vill ha Italien i Sverige!

Nu är man tillbaka i det verkliga livet där tentor och uppgifter väntar. Jag har ångest igen för nu är det massor av småsaker som måste göras istället. Jag måste självklart informera er om att jag klarade THE TENTA! Nu får jag fortsätta på mitt program! Jag är överlycklig! One step closer to becoming a nurse! Yeah baby! Jag tror att de flesta vet vid det här laget... hade lite svårt att hålla mig när jag fick resultatet. Jag hoppade högt i alla fall! De resterande uppgifterna kan jag säkert hantera... måste bara hitta viljan och energin från någonstans.

Att den söta killen jag var intresserad av, inte är intresserad tillbaka gör det inte lättare precis. Självkritiken börjar igen. De gamla vanliga frågorna. Vad är det för fel på mig? Varför vill ingen ha mig? Är det utseendet? Personligheten? Kroppen? Erm..intelligensen? Något måste det ju vara eftersom alla drar sig undan av någon anledning. Jag måste klura ut vad det är!! Jag var bitter tidigare idag men inte längre! Jag är inte desperat. Jag hittar någon säkert. Det handlar om att inte "jaga" och leta aktivt. Det kommer när man minst anar det. It still sucks though!

Bah, vad jag skriver mycket. Tar för långa pauser från bloggandet och sen samlar det på sig...vilket resulterar i långa inlägg. Hoppas ni orkar läsa.

Nu ska jag självkritisera mig mera... kul!

05 december 2008

Då åker jag!

Det är bestämt, allt är packat, jag är iordninggjord! Vi vet fortfarande inte läget där nere men vi har fått veta att "allt är över"... vad det nu innebär. Det är sjukt spännande! Venedig är sjukt rörigt, så vi kommer säkert gå vilse. Det ska bli så gott att äta deras mat, vandra runt i de små gatorna och bara befinna sig någon annanstans. Venedig ska vara en riktigt vacker stad iallafall. Soon there!

Jag väntar lika spänt på tentaresultatet. Den ska komma idag. Får se om jag hinner få den innan jag beger mig hemifrån, vilket är om 10 min. Inte troligt. Nervigt värre dock! Kommer nog ringa mamma och be henne öppna min mail, usch!

Hursomhelst! Jag önskar er en trevlig helg! I'll be back on Monday!

03 december 2008

huh?

Hur blir det nu då? Har Venedig återställts eller inte? Har ingen aning om hur läget ligger till, men enligt min kompis ska det vara stabilare där nu. Det är fortfarande 1 dag kvar, vattenmassorna kanske går ner och vi får åka iallafall! Jag hoppas hoppas hoppas!!

Jag har väntat spänt på tentaresultat hela dagen idag!!! Jag borde ha fått svar redan igår men icke. En annan tjej som gjorde samma tenta fick reda på sitt resultat idag och hon har klarat sig! Fan va avis jag är och fan va sur jag blir över att jag inte har fått veta resultatet ännu! Jag verkligen biter på naglarna av nervositet. Imorn ska jag uppdatera min mail massor igen.

Idag hade jag det roligt på kvällen! Mr söt kom över och vi pluggade och skrattade, skrattade lite till och pluggade. Jag var så nervös över att det skulle bli stelt och vi skulle ha det tråkigt, men jag fick nästan hejda mig från att få fula grimaser medan jag garvade ihjäl mig.

... nu vill jag ju umgås med honom mer ju!

02 december 2008

Men tråk!

Ooh, va irriterande! Jag hatar att översvämningen i Italien har inträffat precis innan vår resa. Tjejen jag ska åka med har börjat ångra sig och känner att hon inte vill åka om det är översvämning, speciellt när det finns risk för att det sker igen inom närmsta dagarna. Jag förstår det. Jag vill inte heller åka om det är så. Vi förlorar pengar på det här men det går att överleva. Det var rätt billigt med tur- och retur biljetterna dock. Jag blir bara så irriterad! Äntligen ska jag få komma iväg och allt är förberett och självklart ska det inträffa något just då. Det verkar som att det varken blir en resa eller några pengar tillbaka. Illa, illa, illa!

Förslaget är att vi åker iväg ändå, fast inte långt bort. Förslaget var Danmark. Men kom igen... Italien eller Danmark?! jag röstar på Italien trots det tråkiga vädret!

Håller tummar och tår för att detta ska lösa sig i slutändan ändå!

01 december 2008

Vart försvinner tiden?

Tiden sluta springa ifrån mig! I need you!

Det är så otroligt mysigt hemma. Efter att ha gjort iordning den har jag till och med lust att hålla rent hemma, vilket innebär att jag faktiskt städar och håller rent efter mig. Det händer ju inte så ofta. Jag vill påpeka dock att när jag städar, städar jag j*vligt noggrant! Helgen var så underbart kul! Festen blev lyckad enligt mig och jag hade det roligt och hoppas alla andra hade det roligt också! Det bästa med helgen var nog ändå vår skräckfilmsmaraton fram till halv 8 på morgonen. Vi alla mådde något dåligt efter alla intryck och mycket var obehagligt, men vi avrundade kvällen med att skratta ihjäl oss genom att skoja om filmerna. Vi var också väldigt trötta vilket gjorde allt vi sa otroligt roligt. Som vi alla sa, nu har vi nog fått oss ett extra år med liv av allt skratt!

Vet ni vad som är hopplöst dock? Översvämning i Venedig!!!! Jag och SR ska dit nu på fredag. Allt är klart, biljetter, pengarna och hostelet. Idag läser vi tråkigt nog att det är översvämning i staden. Hur ska det här lösa sig? Kommer vattnet att försvinna tills på fredag? Kommer det bli värre? Måste vi avbeställa våra biljetter? (då har vi inte ens avbeställningsskydd. Det går att köpa till men kul det är då). Värdelöst! Bara för att jag ville resa så behövde det hända nått dåligt! Doh!

I allt detta tråkiga (inklusive skolan) finns det dock en riktig söting som får mig att bli glad! Imorn ska vi ses och gå igenom lite uppgifter hemma hos mig. Förhoppningsvis finns det lite tid att småsnacka också! Spännande värre!

Over and out!

26 november 2008

Va fiiint

Oh jag är så glad! Jag åkte till ikea med kära syster idag och handlade lite prylar och grejer till lägenheten. Det blev så fint! Nu ser det inte tomt ut i lägenheten iallafall. Eftersom vi inte får hamra så sent får tavlorna komma upp på väggarna imorgon! Skojj skoj!

Äntligen har jag vinglas! Alltid när vänner har kommit över på besök har vi ju självklart druckit vin, men alltid i vattenglas. Inte längre! Vin i vattenglas no more!

Jag skrev inte på min uppsats idag. Mycket dåligt av mig. Jag ska däremot vakna tidigt imorgon och vara superseriös. Tror ni det går? Jag hoppas det! Jag skötte mig också med tabletterna idag. Känns skönt. Vill inte tänka på det dock.

Nu ska jag sova gott och satsa superhårt imorgon! Natti

25 november 2008

Kaos!

Vad hände egentligen? Jag satt så flitigt uppe hela natten och pluggade till basgruppen. Det är onekligen mycket och jag fattar inte att vi ska kunna så mycket till nästa tillfälle. Jag försover mig iallafall och missar min föreläsning. Detta får en dominoeffekt vilket leder till att jag inte går på något i skolan idag alls. Det känns ju inte bra men jag orkar inte helt enkelt. Det är långa håltimmar och jag kan inte sitta i skolan och plugga. Då pluggar jag hellre hemma och gör ett ordentligt jobb.

Det är kaos i huvudet när det gäller skoluppgifter. Jag vet inte vad jag pysslar med och vad jag borde prioritera först. Jag kanske ska skriva på uppsatsen som måste in imorgon iallafall, den borde ha prio 1. Därefter är det bara att plugga hejvilt till alla basgrupper som jag har missat.

Känns inte riktigt som att min halvfarts kurs är på halvfart. Vi har så mycket att göra hela tiden och jag är trött. Jag vill inte... jag vill ha kul istället!

Wohoo! Snart ska lägenheten pysslas om lite, spännande värre!!

24 november 2008

Ajj fan i...



.... helvete vad jag brände mig idag. Jag bestämde mig för att äta köttfärsbiffar med spagetti till lunch idag. Kände mig något stressad för jag pluggade samtidigt så jag var lite oförsiktig när jag lagade maten. Jag vände på köttfärsbiffen så snabbt att all olja i pannan stänkte på min hand och lämnade elaka brännsår efter sig (de syntes mer imorse och det är ingen bra bild). Det sved så in i...! Det svider än. Elaka biffar... som förresten var urgoa sen.

Jag har slarvat idag. Jag har inte varit regelbunden med mina tabletter. Ena tabletten ska jag ta tre gånger om dagen så det spelar ingen roll när det tas. De andra tabletterna ska dock tas 1h innan måltid (fast 1 gång om dagen). Jag är världens mest oregelbunda människa. Jag äter när jag vaknar och när jag är hungrig. Nu måste jag pricka in tabletterna 1h innan maten (vilket gör det svårt vid frukost och därför lämnas till senare på dagen). Men senare på dagen gör jag massor annat och det är inte säkert att jag alltid hinner äta vid lunch. Kanske äter jag när jag kommer hem och då är jag vrålhungrig och då kan jag ju inte vänta 1 timme!

Fast jag måste! Jag måste lära mig och jag måste bli regelbunden med mattiderna. Jag hatar denna förändring. Den är svår och jag är klantig. Imorgon ska jag vara duktig!

Nu ska jag sitta och plugga hela natten. Jag anar att jag ändå inte kommer bli klar eller nöjd!

Busy week here I come!

Men jag förstår inte...

Människor är ett mysterium. Deras tänkande, beteende, personlighet. Vissa charmar en så otroligt mycket att man inte kan låta bli att ha dem i sitt liv. Andra har man helt enkelt ingen kemi med och tål inte deras närvaro. Jag är nog omringad av båda typerna.

Jag försöker fortfarande avgöra vem som gör vad för nytta i mitt liv egentligen. Framförallt funderar jag på vad gör jag för andra människor och undrar om jag får samma anträngning tillbaka? Det handlar om give and take. Ibland kan jag helt ärligt säga att det känns som att jag ger men faktiskt inte känner mig ens uppmärksammad eller får något tillbaka. Det är aningen tröttsamt. Aningen tråkigt. Aningen...värdelöst. Det får mig helt enkelt att känna mig dum.

Fan.

23 november 2008

Helgen är över

Det har varit en fullspäckad helg verkligen. En sån perfekt vinterhelg egentligen även om det inte fanns någon snö på marken. Jag och S såg Magnus Betnér och jag kan bara säga att han var helt underbar! En skön kille med bra humor! Vi satt och skrattade ordentligt under hela hans framträdande. Hur ofta lyckas komiker med det? Sen vart det mysiga hemmakvällar, god mat, härliga promenader och evigt snack om allt mellan himmel och jord! Tack för den här helgen!

Nu gäller det att lägga upp den här veckan så bra som möjligt. Jag ska hinna göra tusen uppgifter i skolan som jag ligger efter med, hinna åka till IKEA och fixa lite saker därifrån och hinna planera och städa helgen för då är det dags för mig att fira att jag blir 22! Roligt värre! Kan inte vänta!

Även om alla som jag önskade skulle komma inte kan komma, är jag övertygad om att vi kommer ha en härligt rolig helg! Girls, prepare for fun!

Nu är jag sönderpromenerad och trött. Jag kommer bara inte ur soffan. Jag vågar inte se på mitt schema för att se vad som kommer hända den kommande veckan. Jag har så mycket att göra!

Will I be able to sort this mess out? Let's sure hope so! Oh lord!

20 november 2008

Det känns bra...

Nu har jag äntligen vilat ut. Jag är visserligen trött nu, men jag har inte den jobbiga tröttheten där jag känner att jag inte orkar göra någonting. Jag känner mig glad idag.

Jag var i skolan idag och kunde återvända till min kurs äntligen. Människorna i min nya kurs gör mig glad. Vi är så få på Human fysiologi kursen att vi blir riktigt tajta och umgås. Precis det jag behöver! Det var också skönt att få göra sig iordning och ha någonstans att gå.

Jag har börjat med mina TB mediciner idag. Bli inte rädda, jag är inte smittsam. Jag gjorde ett test på armen mot tuberkulos som gav utslag (lite för starkt). Mina röntgenbilder visade dock inget, men läkaren tyckte att jag skulle ta medicin i förebyggande syfte så att det inte bryter ut i framtiden, för bakterierna kan vara på vilka organ som helst och blir bakterierna aktiva kan det bli riktigt farligt. Därför äter jag mina mediciner snällt och detta ska jag göra i 9 månader varje dag. Kul va? Nej inte riktigt.

Igår beställde jag och en vän en resa till Italien - Venedig! Fy sjutton va roligt det ska bli. Det var planerat att vi skulle till Frankrike egentligen, men det blev för dyrt och jag hade inte råd. Vi lyckades hitta en lucka i början av December och bestämde oss för att smita iväg i fyra dagar! Jag vet att Venedig är en riktigt mysig och fin stad, ser fram emot den resan väldigt mycket!

Jag har inte gjort en plan på allt jag ska ta igen, men snart. Om en stund. Jag ska bara... göra andra oviktiga saker en stund.

Jag ser fram emot det jag ska äta alldeles snart! Hembakad pizza!!! Det är så himla gott och jag längtar tills den är klar (att man kan gilla mat så mkt). Min fråga är: äter jag för att leva eller lever jag för att äta? Jag tror alla ni och jag vet svaret till det!

Det här är en bra vecka. Jag gillar det. Imorn blir höjdpunkten på min vecka för söt S kommer!

Watch out here we come ;)

19 november 2008

I'm back!

18nov, den stora dagen som jag har fruktat så länge, är över. Dagen då jag skrev min termin 3 tenta. Jag satt och skrev som en galning i fyra timmar och skrapade ihop 17 sidor. Man tycker ju att det borde räcka och innehålla tillräckligt med information, men jag hann otroligt nog inte utveckla mig på sista frågorna. Samtidigt som jag känner mig oerhört lättad kan jag ändå inte slappna av helt.

Jag ska egentligen gå termin 5 på sjuksköterskeprogrammet den här hösten. Tack vare att jag inte klarade min spärrtenta från termin 3, fick jag ta ett litet uppehåll. Jag ville ändå stanna kvar i skolan så jag gjorde upp min egen studieplan. Det handlade om att göra den så enkel som möjligt så att jag skulle ha tid att plugga på min stora och avgörande tenta som skulle gå i november. Jag har suttit och pluggat på den sen skolstart egentligen samtidigt som jag har ägnat mig åt mina fristående kurser. Jag har lagt så mycket tid och energi och tänkade på den där dumma dumma dumma tentan som har stressat mig så mycket, så det är inte klokt. Vad gör jag om jag får underkänd? går in i väggen säkert och gömmer mig under sängen sen. Att en liten tenta kan ha sån stor betydelse. Att en tenta kan göra att man lägger om och planerar om allt i sitt liv för just dens skull. Bottom line is.... jag vill bli klar med mitt program så att jag kan flytta tillbaka till Stockholm och börja jobba som sjuksköterska och börja tjäna pengar för frankly, är jag skittrött på att inte ha pengar.

För att se det hela on a brighter side, jag är fri! Jag har skrivit den. Det får gå som det går för nu är jag maktlös. Istället väntar massor av spännande saker!

Redan NU på fredag kommer underbara S! Vi ska gå på Magnus Betnér show! Hur roligt är inte det? Snubben är störtskön och det kommer bli underhållande indeed! Med S är det alltid roligt och att se fram emot den här helgen har hjälpt mig att överleva mitt tentaplugg! Jag vill ha fredag idag!

Nästa vecka fyller jag år! Roligt värre! Jag blir 22. Inte en sån viktig ålder riktigt, men det ska firas ändå! Mina söta vänner kommer hit och det ska bjudas på mat, tårta och fest! Mums!

Det känns konstigt att blogga. Det känns som att jag har tappat stinget. Kanske värms in i det så småningom igen. Ni får ursäkta för att detta inlägg är lite stökigt, men jag har samlat på mig så mycket känslor och tankar de senaste två veckorna att jag inte vet hur jag ska uttrycka mig riktigt. Den konstanta stress jag har upplevt har lagt sig som ett stort täcke med trötthet över mig idag. Vad jag än gör är jag sömnig.

Nu ska det göras upp en plan på missat skolarbete. Lord... har jag mycket att ta igen lr? Uscha!

03 november 2008

Jag LEVER...

...med fet ångest däremot. Jag kommer fortfarande vara borta. Saknar bloggandet men känner mig för stressad och panikladdad för att orka tänka på bloggen just nu.

Det är nu två veckor kvar, sen är jag fri!!!!! Friiii!!!!!!! (för en kort stund iallafall beroende på om jag klarar tentan eller ej)

Wish me luck you guys! Puss

23 oktober 2008

Snart dags att försvinna...

men inte helt! Nästa vecka börjar mitt superseriösa-tentaplugg. Då kommer jag nog inte synas på msn, facebook eller på bloggen så mycket. Det handlar om att överleva och jag måste överleva och klara min tenta! Från måndag nästa vecka är det 3 veckor kvar tills den ska skrivas och jag har 14 områden jag ska kunna. Wish me luck.

Jag var faktiskt duktig och tränade i måndags men jag märkte genast att konditionen inte var på topp för lilla kroppen är dunderförkyld. Jag kunde knappt andas efter 10 minuter och kämpade mig fram resterande 20min. Skulle sprungit mer men det gick icke. Skulle tränat idag också men eftersom jag har blivit sämre i förkylningen vill jag inte riskera något. Jag ska nämligen till xköping på fredag och måste vara på topp!

Ibland ser jag över andras liv och vad de gör och har för sig och känner att mitt liv är så fattigt ibland - både på pengar och händelser. Ingen tur på min sida, inga bra förutsättningar och jag inser att jag måste kämpa så otroligt mycket för att komma någonvart medan andra får bekvämligheten serverade på fat. Jag blir något bitter kan jag säga. Jag hatar att kämpa men ändå stå tomhänt. Hatar!

Jag har återigen väntat på "The mail" hela dagen. Den har inte kommit. Jag väntade igår och jag ska vänta imorgon och överimorgon och igen...tills jag får den. Det känns surt och slöseri med tid och en annan skulle ju tycka att jag ska gå vidare och inte tänka på det så mycket MEN det går inte. Så fungerar min hjärna just nu och jag kan inte kontrollera det.

Jag kanske ska ta och skaffa mig ett liv när tentan är skriven...eller vad tycker ni?

20 oktober 2008

En lite bättre dag

Som jag trodde sov jag bort mina bekymmer från igår. Jag var riktigt ledsen, men ett leende från söta syster när jag vaknade imorse fick mig att må bra igen. Det är så lätt att bli påverkad av andra människor men man ska tro och lita på sig själv. Är du nöjd med dig själv behöver du inte bry dig om vad andra tycker och tänker. Jag känner dock att jag inte är riktigt där än...

Jag har suttit och gjort några uppgifter i förväg för att det inte ska störa mitt tentaplugg idag. Det känns rätt skönt att jag kan lämna in dessa utan att det ligger och tynger bak i huvudet under tentapluggandet. Jag har druckit två koppar kaffe idag och det har gjort mig peppad och glad faktiskt. Vilken makt kaffet har. Snart ska jag påbörja min tredje kopp! Undrar om allt detta pepp kan få mig att vilja träna idag, trots en fruktansvärd förkylning...hm...ska fundera på den faktiskt...

Jag hittade två Savage Garden låtar idag. Jag hade glömt dem lite och insåg just hur mycket jag har saknat låtarna. Två stycken jag har repeatat hela dagen är låtarna:

- You can still be free
- Gunning down romance

Här får ni lyssna också. Enjoy!

Savage Garden - You can still be free




Savage Garden - Gunning down romance

Men tack för den

Chattade idag med en kompis på MSN. Det är en ny tjej som jag har lärt känna rätt nyligen. Vi pratar lite med varandra och sen säger hon till mig:

- "Din syster såg rätt snygg ut i fotot du hade lagt upp"
Jag: "haha, jag vet! Tack så mycket"
- "Ja, du skulle också se bättre ut om du var smal"

Jaha!!!! Nämen tack så mycket för den. Nej nej, det är inte som att hela min vardag handlar om min vikt och min kropp och hur otroligt missnöjd jag är med den ändå, nej utan du ska också sitta där på andra sidan och proppa på mig sådana kommentarer för att jag ska gräva ner mig ännu mer. Tack så mycket. Det känns ju jävligt misslyckat. Jag borde inte ha den här kroppen för min ålder. Jag borde inte se ut såhär just nu. Jag förstår heller inte varför min kropp och min vikt skulle vara andras problem? Alltid när jag börjar må bra med mig själv så kommer det något pucko och kommenterar min kropp och vikt och drar mig ner igen. Härliga människor det finns där ute, eller hur?

Jag är ur balans. Jag är inte den jag borde vara den här veckan. Jag är en patetisk person som sitter och väntar på ett mail från en person hela dagarna lång och tar inte hand om mig själv. Jag känner mig mer och mer rädd för tentan som kommer i nov och känner hur jag stänger in mig själv och flyr till andra uppgifter och saker för att undvika plugga på det jag är rädd för. Jag flyr. Jag gör inget speciellt. Jag tar inte hand om mig själv. Jag går upp i vikt hela tiden. Jag pluggar inte ordentligt. Jag blir bemött på kyligaste sättet av många vilket inte uppmuntrar mig på något sätt.

Usch vilket depp inlägg. Kanske bäst att sova bort den här känslan...skit.

18 oktober 2008

Vem fan tror jag att jag är?

Vi är ute och är på den gamla vanliga studentkrogen. På undervåningen ser jag mina vänner och sätter mig med dem. Bland dem sitter en kille jag aldrig har träffat. Det visar sig att han har en negativ syn på invandrare men säger det med finare ord. Så sitter jag där. Håller med om allt han säger, fastän jag känner något helt annat och VET att dessa är inte mina åsikter men jag håller med för att undvika bråk. Sen säger jag: "Om du snackar negativt om invandrare så kommer du och jag att ha problem snart". Men han förklarar fint att han inte "ogillar" invandrare, utan han tycker bara inte om vissa saker dem gör.

Men jag bryr mig inte egentligen. Varför försöker jag upprätthålla en konversation för att göra honom nöjd? jag håller ju inte med om något han säger. Så på vägen hem försökte jag tänka starkt. Jag är FAN i mig inte generad över att vara invandrare och jag SKÄMS inte över mitt folk. Jag tycker att alla invandrare är speciella och anser att alla har värdefull historia och bakgrund och värde bakom sig. Alla är speciella. Jag är STOLT över mitt folk och nästa gång ska jag fan i mig inte försvara de rasistiska åsikterna. Jag ska få de jävlarna att ångra vad de säger om invandrare. Sur jag blir på mig själv för att jag körs över så lätt och viker mig lätt. Jag ska vara stark. Don't mess with me!

Jag måste också bara säga FY FAN vilken rolig kväll jag har haft. Det här har nog ändå varit bästa kvällen hittills! Jag ska leva på det här minnet länge! Jag hade ett speciell snack med J.S också. Vi pratade om sånt som har stört oss länge och vi insåg att vi hade gått igenom likadana saker och kännt precis likadant. Det här samtalet betydde mycket för mig och jag kommer aldrig att glömma det. Tack för att du lyssnade J.S! Jag hade riktigt kul med dig och F!

Sov gott alla söta människor!

17 oktober 2008

Kanske plinga på?

Jag blir helt galen. Varje gång jag kommer hem luktar det indisk mat. Jag älskar indisk mat och får jag inte äta det blir jag galen! Det är många indier och pakistanier som bor runt omkring oss just nu och självklart använder de sina underbara starka kryddor i sina underbara maträtter. Man kanske ska gå och plinga på och fråga om man får smaka en bit? Nää... det skulle jag aldrig våga.

Jag anser den här veckan vara lika misslyckad som den förra. Ingen träning överhuvudtaget eftersom jag har gått och blivit sjuk. Jag vågar inte riskera något den här gången och därför avvaktar jag med att träna tills kroppen orkar. Jag har däremot försökt göra lite uppgifter i förväg för att det inte ska ligga och bekymra mig när jag tentapluggar till THE tenta! Jag har heller inte ätit någon skräpmat den här veckan...yet. Jag litar inte på mig själv.

Den här veckan har jag stött på väldigt mycket negativ energi. Inte riktat mot mig personligen utan bara ett grå täcke över människor. Är det depp-säsong nu kanske? Isåfall lär jag ge mig in i den så småningom också. Jag har alltid ALLTID en höstdepression. Frågan är bara när den slår till.

Jaa, jag kanske ska göra mig iordning. Idag blir det fest men jag ska ta det försiktigt så jag inte blir ännu mer sjuk. Sen är jag inte så säker på att det kommer vara så många ute då det är tenta-period så det kanske blir en tidig hemgång.

Men det ska bli kul ändå! Party party!

13 oktober 2008

KLAGA massor!!!!


Oh jag är så lack. Jag är riktigt lack. Jag är så sur på mig själv idag. Jag har haft hela dagen på mig att plugga, träna och vila men vad gör jag? Absolut ingenting! Jag blir alldeles stel, frusen, får huvudvärk och blir omotiverad. Det här har egentligen pågått under hela förra veckan (förutom i helgen) och jag har misskött mig enormt. Jag har ätit skräpmat 4 gånger den veckan.... är det inte lite väl för mycket?! Jag har hunnit träna två gånger, men där skulle jag behövt en träning till och få bort all skräpmat! Jag har helt enkelt urdålig självdisciplin och viker mig lätt. Jag åt på en klubba när jag började skriva på det här inlägget.... menar varför äter jag dessa onyttigheter samtidigt som jag klagar över det? Kallas detta att tröstäta? Jag lämnar dessutom allt till sista minuten (alltså pluggeriet) och får dåligt samvete sen. Jag gjorde en "att göra lista" imorse. Fy sjutton vad mycket det var! jag måste samla ihop mig och göra det här ordentligt. Just nu känner jag bara att det är skit, jag bryr mig inte, jag orkar inte, jag vill bara sova och vakna när det är soligt ute igen och allt har lugnat ner sig. Imorn är en ny dag och ny chans att avverka min lista.
Jag ska!

Förresten har mitt ärr på foten börjar klia så enormt mycket och jag förstår inte riktigt vad det beror på. Den har ju läkt för längesen så vad kan ställa till klåda då? grr dumma fot!

Lagade potatisgratäng idag och gjorde en grekisk sallad till (fast inte med rödlök för den var slut) med köttfärsbiffar. Mumsigt värre. Den gjorde mig glad. Och ett mms och ett sms från två otroligt söta vänner.

Nä nu ska jag återvända till min ångest och stirra på min upgift som jag inte hittar svaren till...kul va?

N&N Weekend

Helgen har varit fullspäckad och helt underbar. På fredagen hann jag städa och göra det fint hemma. Jag handlade i sista minuten och hann precis med bussen för att hämta N. Vi åkte hem till mig och åt god mat, drack lite rött vin och åt god snacks. Det fanns mycket att prata om som vanligt och vi satt uppe länge och diskuterade allt möjligt. Efter allt snack kollade vi på 5st Scrubs-avsnitt och var uppe till kl 3 på natten. Vid läggdags kände vi självklart att vi inte hade pratat tillräckligt mycket och var uppe i en timma till (minst) och pratade.

Lördagen bjöd på en lång sovmorgon vilket var välbehövligt. Den långa sovtiden hade en nackdel dock. Vi hann inte till systemet inne på stan så vi fick åka lite längre för att komma till en som stängde kl 15. Så med två bussbyten fick vi äntligen lite dricka till kvällens fest. Vi återvände till stan och promenerade runt och tog fina höstbilder för att sen avsluta rundturen på en kinesisk resturang med buffé. Jag vet att alla som känner oss inte är förvånade, men vi kunde ju inte motstå. Vi kom hem, gjorde oss i ordning, gav oss iväg till förfesten och festade hela natten. Galet många bilder blev tagna.

Igen på söndagen blev det en lång sovmorgon med följd av en underbar stor och god frukost! Vi promenerade till en chokladaffär i rask takt och vandrade runt med läckerbitar i händerna efteråt. Jag följde med söta N till tåget och sen var det dags att ta farväl.

Jag har haft det riktigt roligt med N i helgen och längtar tills vi ses igen, vilket inte är så långt från nu. Om två veckor igen bejbi!

PUSS och tack för den här helgen love!

10 oktober 2008

MJUUUU


Nej nej jag har inte blivit galen. Jag har fått min Olympus MJU 840 tillbaka! Det är så skönt att äntligen ha en kamera igen. Det finns så mycket jag vill ta bilder på, speciellt i det här höstvädret. Jag har redan börjat och det ska bli mer ikväll.

Den här helgen kommer att bli rolig för att N kommer! Hurra! Hon kommer rätt sent idag, så jag hinner diska, städa, dammsuga och plugga. Vet inte riktigt hur helgen ser ut ännu men det verkar som att vi ska ha en mysig mat- och vinkväll hemma. Jag ska dessutom försöka få med henne på en fest imorgon. Det är alltid roligt att ha vänner på besök och jag har längtat som en galning. Jag ska krama henne tills hon inte orkar mer och vill åka hem.

Jag fick mitt ID-kort igår. Jaaa! tänker alla vänner som har sett mig släpas med mitt pass i över ett år. Det var riktigt trevligt att få den, rätt nöjd med fotot också MEN namnteckningen! Den är ju alldeles för löjlig och liten och ful! Det var svårt att få till en snygg namnteckning och jag bad även om en ny blankett för jag klantade med att få till en snygg på den första. Hon kollade inte glatt på mig då. I alla fall, den är så ful... kul att jag ska släpas med den här i 5 år då. Den slår passet ändå så jag ska vara nöjd!

Igår var det fest förresten. Jag är sliten som bara den. Hoppas jag hinner träna lite idag så jag kan piggna till. Annars är jag rädd för att behöva ta till väldigt hög musik och fri dans hemma för att väckas till liv igen.

The weekend has just begun....

09 oktober 2008

Myskväll!

Efter dagens otroligt stora omotivation bestämde jag mig för att träna. Jag behövde känna mig duktig över något i alla fall. Det blev Body pump och mina armar och ben var helt skakis efteråt. Det är dom fortfarande. Som t.ex. att hålla mobilen mot örat... det är enormt ansträngande för tillfället.

Jag cyklade över till O och märkte att han redan hade satt igång med pajen! Det blev äppelpaj. Vi pratade lite och satte igång med att smygtitta på filmen (Henry Poole is here) tills pajen skulle bli klar. När pajen blev klar gick vi in till köket och fick sällskap av O:s kompis G, som han bor ihop med. Där satt vi i två timmar och diskuterade allt mellan himmel och jord. Det var rätt skönt att prata av sig även om det inte gällde på personlig nivå. Vi försökte se klart på filmen efter allt snack men jag hann inte. Klockan hade blivit mycket och jag behövde cykla hem och hjälpa en vän i nöd. Jag fick nämligen ett samtal från en vän som hade stukat foten rätt illa när han sprang i skogen. Så jag gick över med mina kryckor och gav honom lite råd. Hoppas foten läker fint.

Jag är så nöjd med den här kvällen. Den var urmysig och jag hoppas vi hinner med en sånhär kväll nästa vecka igen.

Imorn är det dags för lite fest med internationella studenter. Party!

08 oktober 2008

ER - Cityakuten

Medan jag satt och pluggade kom jag att tänka på reklamen som går på tv just nu för cityakuten. Jag har inte sett programmet på länge, men låtarna i reklamen brukar ju vara jättebra! Så jag tog en liten paus och hittade två underbara låtar som ni bara måste lyssna på om ni gillar cityakutens reklamlåtar.

Ena är: Shakespears sister - Stay. Den här är lite äldre. Jag älskar skriket hon får till där mot slutet av låten. Jag rös när jag hörde den, kanske du också gör. Videon är konstig (som vanligt med det jag hittar) men jag tycker om saker som är konstiga.

Shakespears sister - stay



Den andra är: Michelle Featherstone. Den går på tv just nu och heter också Stay. Den är fin.

Michelle Featherstone - stay

07 oktober 2008

What goes around...comes around

Jag blir så jädrans irriterad. Jag trodde att en s.k. "kompis" hade förstått vart vi står när det gäller "The Thing". Först ska hon ställa krav på mig angående "The Thing" för att sen gå och göra det hon inte vill att jag ska göra, själv. Men vet du lilla vän... what goes around...comes around!

"You have 1 friend request"

Vilken skön sovmorgon jag hade. Hade ställt klockan på 9 men snoozade fram till kl 11. Kunde inte låta bli, behövde sova bort all trötthet. När jag väl hade vaknat segade jag jättelänge framför datorn innan jag tog mig samman och gjorde engelska-uppgifterna. Sen var det dags för kvällskursen. Det gick snabbt och var kortare idag än vanligt, superskönt! Jag fick mig en kopp kaffe och var på gott humör resten av tiden. Efter kursen har jag suttit framför tvn och latat mig. För upptagen med tankar och känslor. Överraskades igen imorse på facebook och tankarna for iväg som igår. Inte bra när man har plugg att tänka på! Killar är som gift, eller ja... iallafall jävligt distraherande.

Imorn ska jag plugga hela dagen och försöka få med lite träning där också för sen på kvällen ska jag ha filmkväll med O. Vi ska äta paj och glass! mumma! Blir skönt att umgås med någon och glömma det som händer vid sidan om.
Jag känner mig något stressad nu. Även om alla mina kurser går på halvfart är allt rörigt och skiljer sig från varandra och det blir mycket att ha koll på i huvudet. Strukturera, strukturera och strukturera! OCH ta det lugnt för det löser sig, det gör det alltid?

Lyssna på Katie Melua och slappna av, det ska jag göra. Enjoy!

Katie Melua - Just like heaven

06 oktober 2008

Det lilla smset som ändrade hela min dag

På min lista hade jag idag :

1. Köa för biljetter - check!
2. Plugga engelska - not check!
3. Plugga smärta - check!
4. Gå på hälsokontroll - check!
5. Träna! - check!

Jag fixade allt förutom engelskan för den fanns det ingen tid för. Jag var dessutom mycket trött och kunde inte koncentrera mig delvis på grund av att jag var fastande inför hälsokontrollen och delvis på grund av att jag fick sms:et jag ville få. Det distraherade mig något så otroligt och tankarna for iväg. Jag förstod nästan kapitlet om smärta. Så pluggeriet var inte på topp idag men jag är glad ändå för...

1. Fikat imorse var så mysigt! Det var skönt att stiga upp tidigt på morgonen och det var skönt att sitta och ta en kaffe med en god vän i skolan. J.S jag tycker om dig jättemycket <3
2. Hälsokontrollen gick bra. Jag kan kortfattat säga att jag är frisk som en nötkärna!
3. Jag tränade! Jag sprang i 45 minuter och känner mig riktigt tränad!

Därför är jag alldeles alldeles nöjd.

Jag hittade en till Tori Amos låt när jag youtubade. Videon är konstig men låten är underbar. Lyssna vettja!

Tori Amos - A sorta fairytale

Why do we crucify ourselves?

Vad sägs om att lyssna på Tori Amos? Hon har ju helt underliga men intressanta texter till sina låtar och en underbar röst. Jag gillar henne.

Den här lyssnade jag på idag på bussresan.


Tori Amos - Crucify

No comprendo

Jag gör verkligen inte det. Jag förstår ingenting. Därför tar jag en dag i taget och fokuserar på det viktigaste just nu och det är faktiskt tentaplugget för tentan som går i November. Livsviktig. Måste klara den.

Jag är ledsen över min fot! Jag bröt den för ett år sen ( ja jag har nog berättat det här över tusen gånger, men en gång till skadar väl inte?). Fick operera foten två gånger och hade gips 6 veckor. Efter det började jag långsamt att träna upp foten igen och nu 11 månader senare går jag helt felfritt. Jag började iofs gå problemfritt redan i mars så misströsta inte ni som fortfarande tränar upp foten. Då svullnaden har gått ner nuförtiden, har jag börjat känna av skruvarna som sitter i. Ja det sticker och står ut och plågar mig dagarna lång (innanför huden självklart). Jag anar att det blir en tredje operation för att plocka ut dessa filurer.

Det jobbigaste just nu dock är att jag vrickar foten hela tiden! Så fort jag trampar på ett ojämt ställe eller råkar trampa på en kotte så vrickar jag foten. ffs! Det gör ju ont! Andra foten har jag däremot inte vrickat alls. I demand my foot to stop with this right away! Känner hur det värker i foten nu och sen blir jag ju nojjig över detta. Inte bra.

Imorn börjar en ny vecka och nya utmaningar. Min distraktion åker utomlands på obestämd tid vilket är jättebra för jag måste verkligen fokusera på tentan just nu. Jag ska göra engelska uppgifterna imorgon och sitta ner och läsa på om smärta därefter (vilket sammanträffande). Jag ska hinna köa för en fest på morgonen kl 8 och fika med underbara J.S. Jag ska även hinna med att gå på hälsokontroll och hinna träna! Tror ni jag klarar allt detta imorgon? Jag hoppas verkligen det...

Att göra lista:

1. Köa för biljetter
2. Plugga engelska
3. Plugga smärta
4. Gå på hälsokontroll
5. Träna

Bland allt detta finns det nog lite tid för mat också... hoppas jag!

04 oktober 2008

Ny information

Ok, jag var väldigt ledsen och depp på mitt inlägg innan och jag kände så faktiskt för bara några timmar sen. Jag pratade ut med en vän som visade sig ha massor med information om den här killen och just nu kan jag bara säga att jag är lättad! Inte längre deppig utan riktigt lättad! Han var tydligen inget att ha och ingen att LITA på! Fick höra massor om honom som bara fick mig att inse att han ska jag inte vara ledsen över. Har totalt ändrat inställning nu.

Jag är glad över att jag fick veta det här i god tid innan känslorna utvecklades till något mer. Nu är jag fri igen and I feel good!!!!!!

Jag är van sorgligt nog.

Jag hatar att träffa någon och sen bli lämnad utan vidare förklaring. Vad är det för j*vla stil? Jag vill bara höra att "det kommer inte funka" eller "jag tror inte jag känner mer än såhär".. eller vadsomhelst! Då accepterar jag det iallafall och går vidare, men lämna mig snälla inte ovetande med massa funderingar och noll koll på vad som gick fel helt plötsligt. Jag har stirrat på min telefon över hundra gånger idag och jag vet att nästa gång jag kollar kommer jag inte ha fått det sms:et jag vill få. Jag har nästan sovit bort hela dagen för att slippa fundera, känna och tänka. Sorgligt värre. Det värsta är att jag är van men det är lika jobbigt varje gång.

Det måste seriöst vara något fel på mig...eller på honom. Kan inte riktigt avgöra. Att få nobben om och om igen hjälper ju inte självförtroendet precis. Jag vet att jag inte ska tänka så men jag kan inte låta bli.

Ska lyssna på den här lugna och fina låten och tjura...

Massiv Attack - Teardrop

03 oktober 2008

erm känner vi varann?

Tydligen inte! Jag kan tänka mig att även ni har gått och funderat på om ni känner en person bara för att ni har träffat på denne på en fest eller nått liknande en eller två gånger. Ni har trevligt ihop hela kvällen och vet vid det här laget vilka ni är (hoppas jag).
Sen sitter man på bussen eller går på stan och ser den här personen och funderar på om man känner varandra tillräckligt väl för att säga hej eller inte. Kommer man verkligen ihåg varandra? Det verkar inte så på den andre iallafall.

Den här veckan har jag träffat på minst 3 personer som jag tydligen "inte känner" fastän jag gör det. Det är ju trevligt att kolla på personerna som ett fån och invänta en hälsning. Jag brukar försöka låta bli att titta bort när de går förbi för jag vill ju inte vara oförskämd och inte säga hej själv. Men det är lugnt vet du, den här personen ignorerade först...

Eh, då slutar jag också att känna igen folk isåfall.

Duktig? Inte den här veckan...

Hm..den här veckan har varit full med överraskningar men också tidbrist och dålig disciplin. Jag har lyckats träna 1 gång den här veckan enbart och det känns faktiskt inte så bra. Jag ska ju ha hunnit träna minst 2 gånger till den här veckan. Nu försvinner hela helgen till Stockholm (vilket kommer bli trevligt) men där finns det inte tid för varken plugg eller träning. Jag har lyckats plugga totalt 1 dag och några timmar på biblioteket vilket inte alls täcker en hel veckas studier. Så just nu har jag dåligt samvete och känner mig inte alls duktig.

Jag har blivit så konstig också. Hela veckan har jag haft dålig aptit och inte haft lust att äta. Jag äter och känner mig hungrig, men när jag tar en tugga så mår jag illa och vill inte ha det längre. Jag förstår inte varför?! Jag som är värsta matgalningen ju!
Jag kanske är stressad. Jag brukar vara stressad så det vore inte konstigt. Undrar hur sliten min kropp är av allt stress jag har genomlevt under alla mina skolår. Mycket intressant. Vet inte riktigt om jag vill veta det.

Nu i helgen ska vi fira mammas födelsedag! Äntligen ska hon få sin Canon, så jag har längtat! Batteriet är färdigladdat så hon kan öppna upp den och fota på engång. Jag tror nog att jag kommer försöka leka med den mest, det blir nog en catfight ska ni se!

På måndag ska jag på hälokontroll vilket känns skönt men läskigt samtidigt. Man vet ju inte vad som kan hittas men man vill ju ändå försäkra sig om att allt står rätt till. Jag säger en sak bara: det är jävligt dyrt. Dom pengarna är jag helt villig att lägga på min hälsa dock! Menar var är livet och pengar om man inte har hälsa?

Nu ska jag vila lite innan det är dags för bussen till Sthlm.

"Asså jag svär på min mamma"

Jag sitter på bussen, tidigt på morgonen, och är påväg till skolan för att ha föreläsning. Jag är morgontrött, har inte sovit ut och är tjurig för att jag har sovit så dåligt. Då vid nästa hållplats stiger det på en kille i kanske 18 års åldern med värsta hängiga ansiktet, rastaflätorna och slappa klädseln.

Han sätter sig bakom mig självklart, brevid sin kompis. Redan här tänker jag "great!"
Då börjar det:

Killen:

"Asså tjena mannen, asså vad sur jag är du anar inte. Jävla fuckin skit asså, j ä v l a fuckin skit. Skit asså. Du vet jag jag fick betala bussen med sms-biljett förstår du?! Fuckin jävla skit. Du vet jag köpte busskort igår mannen, jävla fuckin 345kr asså... jag svär på min mamma, jag vet inte vad som hände mannen. Jag är påväg till bussen vet du, jag kollar i min ficka vet du, jag hittar inte busskortet mannen. Jag svär på min mamma jag kollade, jag hittade inget busskort. Jag springer tillbaka hem du vet, bussen ska åka om några minuter vet du, asså jag hittade den inte på vägen. Jävla fuckin fi*ta asså. Jag sprang hem mannen, letade och letade asså förstår du vad jag menar? Jag hittade den inte. Jag fick springa tillbaka till bussen asså, jävla fuckin skit. Jag svär på min mamma att den kostade 345 kr, ett busskort du vet. Jag köpte den igår jävla fuckin skit och idag är den borta vet du. Fuckin skit... f u c k i n g skit mannen, jävla fuckin fi*ta" ... osv.

Mannen jag förstår dig! OK!!! Sluta svära och säga "mannen". Svär du också verkligen på din mamma att du letade för jag jag tror knappt att du gjorde det, jag svär.

Jag kan fullkomligt förstå att det är tråkigt att förlora ett busskort som man precis har köpt, jag hade också blivit sur. Men orka sådär tidigt på morgonen lyssna på en snubbe som uppenbarligen har språksvårigheter och höra honom svära samma svordom om och om igen. Fula ord, ful röst och ful förklaring till vad som har hänt. Så "mannen", ta och samla ihop dig, ok?

Så trött som jag var kan ni ju också ana hur glad jag var över att höra det där....

29 september 2008

A sweet day!


Mysigaste dagen på hösten. Såhär var den...

På morgonen vaknar jag riktigt tidigt med söta mamma och småpratar i sängen med henne medan hon sitter bredvid mig. Vi äter lite frukost och beger oss mot centrum för att ta en morgonfika på mysiga cafét i hörnet i det underbara höstvädret. Mamma skyndar sig iväg till jobbet och jag åker in till stan. Nästa plan var att möta upp N och äta lunch! Eftersom mamma skulle jobba så tidigt, fick jag fundera på vad jag skulle göra med timmarna som var kvar till lunchen. Jag kom på att jag kunde gå in på stadsteatern och sitta där och plugga tills kl var 1. Så jag åker pendeltåget in till stan och kollar på den underbara utsikten och tänker på hur härligt jag mår just nu. Jag går in på stadsteatern och går upp till ett mysigt fik och sätter mig vid fönstret med utsikt över stan. Pluggeriet börjar och fortsätter tills en nervös människa sätter sig brevid mig och gör mig stressad, men som tur var hade jag ändå bara en kvart kvar tills jag skulle gå, så jag packade ihop och gick ut för att möta N!

Att se N gjorde mig så lycklig idag. Världens största leende och en stor kram gjorde min dag! Vi promenerade i stan och hamnade på en asiatisk resturang med buffé på allt de hade. Vi vräker i oss maten (d.v.s. allt) och tar massor av söta kort. En promenad till gamla stan blev det efteråt som kändes så underbart i det lagom kalla vädret. Jag får sällskap hela vägen till tåget och tar farväl fastän jag inte vill! N och jag bestämmer att hon ska komma på besök om två veckor och nu väntar jag med spänning tills hon kommer!

På tåget hamnar jag i djupa tankar och känner hur mycket jag trivs i huvudstaden. Jag önskade att alla mina vänner alltid befann sig i samma stad som jag. Det kommer bli ensamt utan dem nu...

Hursomhelst...jag lever verkligen för sådana stunder, det här kommer jag att leva på i många månader. Den här veckan, den här helgen och den här dagen har varit så perfekt.

<3




Bilderna längst ner:
Bild 1: Åhléns
Bild 2: Plattan
Bild 3: fullt med folk på drottninggatan
Bild 4: Stadsteatern
Bild 5: Plugg inne på stadsteatern med utsikt över stan


28 september 2008

Gröna Lund


Vilken härlig helg det har varit men framförallt vilken härlig dag!! Jag, M och J har varit på Gröna lund hela dagen och åkt massa karuseller och åkattraktioner. Jag måste säga att energin var på topp hos oss alla den här dagen och vädret kunde inte bli bättre!

Jag var riktigt rädd (ok väldigt rädd....ok vettskrämd) när vi skulle åka Kvasten, Vilda musen och Berg-och-dal banan men insåg rätt snabbt efteråt att det var riktigt kul att åka alla dessa roligheter ändå. Jag har garanterat skrikit sönder ett par trumhinnor idag i alla fall.
Speciellt rädd blev jag när vi bestämde oss för att åka Fritt fall. Just det... MINI fritt-fall! (Jag måste bara klargöra för er att jag faktiskt har åkt den riktiga fritt-fallen för två år sedan och gör det aldrig igen). När vi kollade upp på MINI fritt-fallen i alla fall verkade den inte så läskig...tills vi kom upp på toppen och insåg att det var jättehögt. Med panik börjar jag skrika "oh shit, såhär högt upp ska vi ju inte vara!!!! M!!!!" och så föll vi ner. Ja jag erkänner, jag var fegare än barnen!

Hursomhaver slutade kvällen med lite god mat och godis. Jag är riktigt nöjd med dagen och sällskapet!

Imorn bär det av till studentstaden igen men först fika med söta mamma och lunch med söta N, sen dags för lite skola och pluggeri.

Nu skiter jag f*n i dig!

Jag har i flera veckor försökt förstå mig på dig, men du gör inget annat än är dryg och tråkig tillbaka och får mig att dessutom känna skuldkänslor. Försöker nå dig och prata med dig, men får endast korta svar tillbaka. Vet du?! Jag behöver inte det här. Jag behöver inte bry mig om någon som jag knappt känner. Vi har inte varit några nära kompisar från början ändå och nu tänker jag verkligen inte lägga mer tid och energi på dig.

Du kan fan klara dig själv, you won't be hearing from me anymore!

27 september 2008

Stockholm

Det är så otroligt vackert i Stockholm på hösten. Alla fina färger på träden gör det så fint. Har ju bara lust att ta flera timmars promenad och bara strosa runt och njuta av naturen. Hemma hos oss har vi en jättefin utsikt och nu började solen skina också.

Så mysigt att vara hemma igen!

(Experimenterar förresten med textfärg och storlek. Ge gärna feedback på vilken av texterna som är behagligast att läsa)

26 september 2008

Det blev träning

Jag bestämde mig för att träna. Skulle ha så dåligt samvete annars och nu känns det super! Förutom i näsan och med hostan. Undrar om det kommer att förvärra allt nu? Jag borde dricka en kopp te och börja packa men främst ta en dusch. Jag svettades som en gris på gymmet.

Åå ljuvliga hemstad! Snart kommer jag...

To work out, or not to work out: that is the question

Jag har beslutsångest. Jag vill verkligen träna idag eftersom att jag kommer att vara borta hela helgen och inte ha möjlighet att träna då. Samtidigt har jag börjat känna av halsen och hostar rätt mycket och vill inte riskera att bli sjuk. Tränar jag inte dock kommer jag att ha dåligt samvete och riskera att hamna i en jag-hann-bli-lat situation.

Tycker hursomhelst att nackdelarna överväger mer. Det kanske är ett tecken på att jag borde träna i alla fall och riskera att bli sjuk sen ändå? Menar, jag måste ju passa på att träna medan viljan finns där, eller hur?

Beslutsångest!

Ben & Jerry's

Haha där sitter jag framför tvn och slappar. Känner mig sugen på glass och hittar såklart underbara Ben & Jerry's i frysen. Den glassen är urgod och tack M för smak rekommendationen (New york super fudge chunk)!
Ja jag sitter där då och glufsar i mig glassen som en barnunge i ett godishav och tar slut på hela burken (det var mindre än halva kvar). Jag går till badrummet någon halvtimme senare och tar mig en titt i spegeln och börjar skratta åt mig själv eftersom jag har choklad runt munnen som jag inte har märkt. Tur att det bara var jag hemma och att ingen annan såg det! Jag måste ha befunnit mig på en annan planet när jag åt glassen och inte märkt att jag kletat ner ansiktet med choklad.

I love what Ben & Jerry's do to you ;)

25 september 2008

Jag gjorde det!

Hurra för mig, för att jag är så modig! Haha kan låta löjligt men jag lyckades träffa den söta killen och det var riktigt trevligt. Jag var så nervös innan, nojjade mycket och klagade mycket men till slut fick jag en spark därbak och gav mig ut (d.v.s att syster inte orkade lyssna på mig mer och sparkade ut mig från lägenheten).

Det är egentligen aldrig så farligt som man föreställer sig. Man får alltid för sig att saker ska gå dåligt och att det ska bli spänt och tråkigt. Jag kan tänka mig att det händer också, man passar inte alltid ihop med någon. Men för mig gick det bra och det är jag glad för. Vi pratade och promenerade och hade det allmänt trevligt. Jag gillar pratglada människor, då är det en garanti på att det inte blir total tystnad i alla fall. Jag tycker att första mötet är rätt viktigt. Man ger sitt första riktiga intryck. Man ser om man är på samma nivå. Man ser om man är avslappnad med varandra...osv.

Det blev en bra dag till slut. Planeringen gick bra och jag hann med både promenaden och pannkaks-kvällen med O som blev fika-kväll istället. Jag har haft trevligt sällskap hela kvällen och jag är riktigt glad och nöjd!

Imorn bär det av till huvudstaden. Stockholm here I come! Yeeey!

Stökig dag

Idag blir en krånglig dag och en mycket nervös dag. Jag har lyckats komma upp, göra den stora diskhögen som stod i köket i flera dagar (oops) och duschat. Det är inte slut för det, nej nej, jag ska även städa, försöka hinna plugga och komma på en liten plan om hur det ska lösa sig ikväll. Jag har dubbelbokat mig nämligen (oops).

Jag har bestämt mig för att övervinna min feghet och hitta på nått med den söta killen idag. Som tur var hörde han av sig först så jag behövde inte sitta i flera timmar och fundera på om jag skulle ringa eller skicka sms idag (vilket jag visserligen ändå gjorde igår). Krånglet är att jag har lovat två andra kompisar en pannkaks-kväll! Nu måste jag försöka skjuta upp det ena till senare ikväll och hantera det andra tidigare på kvällen....skulle det kunna funka tro? Det här är riktigt stökigt verkligen... och jag mår illa.

Soligt ute idag igen! Hoppas det är lika fint väder i huvudstaden till helgen för då är det dags för grönan. Skojjigt värre, magen vänder sig bara jag tänker på Gröna lund. Tur att man ska träffa två otroligt söta vänner som kan trösta en iallafall!

baah...jobbig nervös dag...

24 september 2008

En fegis

Det är precis vad jag är. FEG! Först kommer jag och klagar över att jag ännu inte har träffat någon (vilket kan ske lite då och då, är rätt nöjd som singel dock) och sen avfärdar jag alla dom killar som är intresserade (nu menar jag inte att det är tusentals). Först är jag den som är intresserad, sen när jag drar till deras uppmärksamhet och intresse, blir jag feg och börjar se massa fel hos den personen och slutar gilla denne istället. Jag drar mig ur för lätt, jag ger ingen en ärlig chans och jag är alldeles för kräsen!

Inte undra på att det inte rör sig nånvart!

Jag har varit ute ikväll och träffat på någon som jag hade träffat på i fredags också. Riktigt trevlig och söt. Vi lyckades byta nummer och nu vill den här person att vi ska hitta på nått nu på torsdag. Jag kommer aldrig att våga. Jag kommer att hitta på tusen ursäkter och sen känna mig dålig och olycklig.

Feg, feg, feg... fan också!

23 september 2008

Dagens höjdpunkt

Det värsta jag vet är när en föreläsare kommer till sin, vad man tror är, sista punkt på föreläsningen och överraskar med ännu ett häfte med ett slag mot ansiktet som säger att "än är inte föreläsningen slut, nej nej vi ska sitta tills klockan har slagit 19.30". Ja det hände mig förra veckan och all min energi sögs ut på besvikelsen om att vi inte skulle få sluta tidigare. Men inte idag!!
Föreläsaren kom till sin sista punkt och sen sa hon "ja nu är mina papper slut, oj va snabbt tiden har gått, vi ses nästa gång". Det var verkligen höjdpunkten på min dag! Jag hade inga förväntningar på att vi skulle sluta tidigare och därför blev jag glatt överraskad och fick massor med ny energi som gjorde mig glad.

Hoppas att alla ni fick vara med om denna underbara dag. Den dag då solen sken för första gången på länge med ett varmt väder! (vet inte hur det har varit i övriga Sverige). Jag har hoppat runt jätteglad hela dagen, varit ute och promenerat och försökt ta vara på det underbara vädret på bästa sätt. Jag ä l s k a r solen mer än något annat! Den är verkligen min energikälla.

Jag fick också mina stövlar idag. Fort det går att få hem sina varor från DinSko! Plus credit for you!

Snart ska jag iväg till vår studentpub. Hänga lite med vänner och träffa på lite utbytesstudenter. De är riktigt roliga tycker jag, alltid glada, fulla med energi och pratglada. That's my kind of people!

Idag har varit en bra dag!

22 september 2008

Gamla traditioner


Usch, va ledsen jag blev! Jag kollade på en dokumentär som gick på svt och den handlade om att gifta bort sina barn, heder och familj/släkt.
Jag funderar väldigt ofta på kvinnor/tjejer som blir tvingade att giftas bort. Bara arrangerad giftermål i sig gör mig riktigt upprörd, men på den punkten känner jag att om tjejen själv gå
r med på det och vill så är det väl ok. Det är ändå hennes val till slut. Det jag inte tål däremot är kvinnor som tvingas eller hotas till att gifta sig, speciellt när dom är så unga som 13, 14 år. Det är inte normalt! Okunnighet och dålig uppfostran är resultatet på männens handlingar. Det som gör mig rädd är att de tycker att det är ok att döda för hederns skull. Vad för jävla heder? Som att de är så mycket att ha själva? Är det hederligt att döda? Är det upp till dem att bestämma om tjejen ska betala för sina synder eller inte? Inom religionerna är det den högre makten som ska ta hand om alla synder som begås av männsikor, då tycker jag inte att det är i händerna på familjemedlemmar och släkt att ta hand om dessa synder. Det som är värre är att det här kommer att fortsätta...länge! Dom här männen får barn med dessa stackars kvinnor, som engång har haft drömmar om ett bra liv och äkta kärlek. Barn kommer till världen. Pojkbarnen uppfostras med samma tankar och syner som sina fäder och flickbarnen har en hemsk framtid till mötes.
Jag vet inte vad jag ska säga, jag är för upprörd. Speciellt när jag tänker på hur männen i familjen prat
ade och hur otroligt trångsynta de var. Stackars kvinnor då, som inte har något att säga till om. De får inte ens tala eller ha en åsikt, annars kan de misshandlas också. I värsta fall dödas.

Jag är bara glad att m
in mamma inte har den synen på kvinnor och giftermål. Jag vet inte ens vad min pappa har för tankar om sådana saker. Dessa grejer ser jag varje gång jag återvänder till hemlandet och blir bara tacksam varje gång jag åker tillbaka till Sverige. Jag blir så tacksam över att min mamma har gett oss en större frihet. Jag är tacksam för att jag inte har kontakt med min pappa längre för jag vill inte ens veta hur vi skulle hantera frågor som dessa.

Jag hoppas att kvinnorna som är utsatta orkar vara starka och jag hoppas att det finns tillräckligt med människor där ute som försöker hjälpa dem.

Be strong ladies and fight forever!

Den nya kursen


Jag måste säga att jag är lite besviken. Jag började på min nya kurs förra veckan som heter "Mötet med personer med demenssjukdomar" och jag kände att det skulle bli jätteintressant att läsa den kursen och äntligen träffa nytt folk. När jag kommer till klassrummet, sitter det bara damer över 40 år och kommer från en arbetsplats där chefen har erbjudit dem en kurs om dementa då de jobbar med demenssjukdomar. Till min stora förvåning är jag den enda fristående kursaren där. De ropade upp många fler fristående kursare, men ingen av dem hade dykt upp. Visst det här kan jag leva med visserligen eftersom vi bara träffas 2 gånger i veckan varannan vecka i några veckor(!) men fasiken, de är alla ett gäng och jag är alldeles alldeles ensam. Vad har man för gemensamt med äldre damer? Det är tråkigt tycker jag. Hade hoppats på att träffa lite nytt folk, dvs ungdomar. Jag blev bara riktigt förvånad kan jag säga. Men jag får hålla mig till mina andra kurser, där finns i alla fall människor i min ålder.

För att tala om något roligare! Jag köpte ett par riktigt fina stövlar igår som jag är riktigt nöjd med. Tyvärr fanns inte min storlek i affärerna så jag tänkte till och besökte hemsidan istället. Där fanns självklart min storlek och stövlarna ska skickas hem till mig om några dagar, jippi! Att man kan bli så glad av ett par skor, men det går inte att hjälpa. Skor gör mig lycklig. Jag vet att den gör många andra kvinnor lycklig också!

Sen har jag tränat både igår och idag! Kan man tänka sig?! Jag körde body pump igår med JS på 60 min, men av någon anledning tyckte jag inte att jag kände mig tränad, så jag tog mig samman idag och gick till gymmet och sprang i 40min. Det var ett nytt personligt rekord och mina ben viker sig så fort jag är uppe och går nu.

Fick lämna in min söta olympus kamera på reparation förresten. Linsskyddet hade gått sönder (vet ej hur?) så den fick åka in på sjukan. Det jobbiga är att jag måste vänta 3 veckor på den.. why oh why must they be so cruel? Bara att rulla tummarna, men ska ta bild på mina mina stövlar när den kommer tillbaka så får ni se vad det har blivit för några.

Imorn ska jag på min enda föreläsning på hela veckan, lyxigt värre va!

21 september 2008

Fest!!

Jaa i fredags blev det fest. Jag och JS bestämde oss för att äntligen komma ut. Vi hade egentligen planerat det länge men av många olika orsaker blev det inte av förrän nu på fredag. Jag hade det riktigt roligt och kvällen slutade även med en trevlig liten chock.

Jag älskar att träffa nytt folk och den här staden är helt perfekt för det. I kön står vi och väntar på att komma in och där möter vi på ett gäng som är riktigt sociala och börjar prata direkt. Även när vi hade kommit in började vi snacka med ett helt annat främmande gäng och hade det roligt tillsammans resten av kvällen. Jag antar att man aldrig är själv när man går ut och festar i denna ljuvliga studentstad.

Med en mycket trött mig blev det inte mycket gjort på lördagen. Det blev mycket slappande och tv-tittande och jag avslutade dagen med en taco- och fimkväll med syrran. Efter alla onyttigheter är det nog dags för träning på söndag och lite plugg. I can do this!

Nu ska jag sova bort all mättnad. Ciao!

Värdet av vänner...

Vänner. Mycket viktiga personer i ens liv. Utan vänner är man ensam. Även om man har sin familj ( inte en garanti för alla) behöver man alltid vänner i sitt liv. Vänner finns där för en, vänner får en att må bra, vänner ställer upp oavsett, vänner vill ens bästa...vänner är helt enkelt underbara. Man får akta sig dock, det är inte alltid människor vill en gott. Det är inte alltid en människa önskar en annan lycka, framgång och välmående. Då får man själv vara uppmärksam och ha ögonen öppna och se. Vem litar jag på och vem litar jag inte på? Vem är en vän och vem är en kompis? för enligt mig har dessa två ord helt olika betydelser. Få bort den negativa energin du får i ditt liv, den behöver du inte.

Jag vet att jag skulle ha ett riktigt tråkigt liv om jag inte hade mina vänner. Därför vill jag låta dem veta att jag älskar dem oerhört mycket.

Ni betyder väldigt mycket för mig <3

19 september 2008

Den perfekta presenten

Jag har suttit många år och försökt komma på den perfekta presenten. Jag har funderat och funderat och tänkt på vad som skulle kunna ges för att passa hennes personlighet mest. Vad kan jag och mina syskon köpa till vår söta mamma för att visa vår uppskattning för allt hon har gjort? Åren har gått och det har köpts många presenter men inget som har känts helt rätt ändå, inget som har värmt hjärtat.

Så kom det. Den briljanta idén! Den underbara presenten som kommer att chocka min mamma och göra henne alldeles överlycklig. Jag blir lycklig bara jag tänker på det. Jag har spårat lite och lyssnat på henne och nu har jag kommit på det. Min mamma ska få en:

Canon eos 400D digitalsystemkamera!

Det är perfekt! Det är hon! Det passar hennes personlighet och kreativitet på alla sätt och vis! Nu längtar jag tills jag och syster åker hem så att hon kan få denna underbara födelsedagspresent.
Jag måste passa på att tacka lady S som har guidat mig genom det här - thank you darling!

Oh... jag vill hem. Vad jag längtar efter att få se hennes min <3

18 september 2008

Lite tråkigt... men resten känns skönt

Det är tråkigt att inse att solen är borta. Jag vill inte att den ska vara borta. Jag vill inte se det gråa täcket över himlen mer! Jag vill inte få ont i huvudet och bli helt grå själv. För det är just den perioden i Sverige nu, eller hur?!
Annars tycker jag att hösten är riktigt mysig. Man får klä sig varmt, se alla vackra färger och kanske ta några mysiga promenader med en kopp varm choklad efteråt. Mysigt värre - det ska jag nog göra i helgen.

Just nu känns det alldeles för himla underbart. Trots att jag hade en riktigt seg dag, då det inte gick så bra att plugga, lyckades jag komma iväg till gymmet och sprang kl 22.00 på kvällen! Tur att campushallen har öppet till kl 23. Det kändes skönt att springa och rensa tankarna. Till slut vek sig benen och jag har fortfarande riktigt hemsk träningsvärk från måndagens träning. Imorgon lär det bli ännu värre men jag är nöjd!

Jag ska ner till banken igen på morgonen (för id-kortet) för damerna där (klantisarna) hade glömt att be mig skriva under i ett visst fält så jag måste återvända och skriva under. Det känns ju som att Nordea har en trygg och kompetent personal... or not. Imorgon är det också upprop på min nya kurs "mötet med personer med demenssjukdomar" och den verkar riktigt intressant. Hoppas bara jag inte blir dement!

Nu ska jag dricka massor med vatten och sova, en rolig dag väntar imorgon!

17 september 2008

Hur blev allt fel?

Det är konstigt hur ens dag kan ändras på några timmar. Imorse var jag på jättebra humör och kände att det skulle bli en bra dag. Men nu känner jag mig nere och har hamnat i djupa tankar...om allt. Det är ju en del att hantera helt plötsligt i huvudet. Men såna dagar kommer lätt. En liten grej, en liten komplimang eller en liten sak som en person gör eller säger kan få mig att helt och hållet ändra på mitt humör och börja kritisera mig själv. Nu är jag rätt säker på att det som händer i min vardag och det jag uppfattar som fel inte är något personligt mot mig men kan inte hjälpa att gå så långt i tankarna ändå och dra ner mig själv. Det här brukar vara övergående dock, brukar sova bort känslorna och vaknar pigg och glad dagen efter...oftast.

Idag bokade jag biljetter till Magnus Betnérs show och ska dit med S! Ska bli riktigt roligt, något jag ser fram emot. Han är riktigt rolig den filuren och är riktigt nyfiken på vad han har att bjuda på!
Nästa helg ska jag till hemstaden. Home sweet home och söta mamma som jag har saknat något så otroligt. Hade börjat vänja mig vid att vara hemma under sommaren faktiskt och livet där hade börjat bli bekvämt igen - saknar det lite.

Det som skiljer den här helgen från alla andra besök hursomhelst är att jag, J och M ska till gröna lund! Jag är nervös bara jag tänker på det men känner redan nu hur spännande och kul det ska bli! Har redan börjat tänka ut vad jag ska ha på mig den dagen med tanke på att det inte kommer att vara ett sommarväder precis. Jag ska vara väl förberedd!

Det är många roligheter som ska hända nu i höst så jag får tänka på allt kul som ska göras med alla goa vänner. Det får mig alltid på bra humör i alla fall.

I still need the spontaneity though. Bring it on!

Nu ska jag lyssna på min tröstlåt, den lugnar alltid ner mig. Lyssna du också...den är fin.

Sia - Breathe me



16 september 2008

Aj aj ajjj...

Ja, jag har ont i hela kroppen och detta kallas träningsvärk min vän. Jag tog mig samman igår och pluggade hela dagen (om tyreoidea) och tränade sent på kvällen (det blev bodypump som var grymt kul). Hur lyckades jag med mina nya matvanor då? Jag kan bara säga såhär: jag höll på att svälta ihjäl mot kvällen! Men inte för att jag inte åt någonting, utan jag åt lagom mycket och då insåg min kropp vad som var fel. Jag har ätit för mycket hela tiden, för stora portioner och svällt i mig tills jag har blivit mätt - självklart räcker inte en lagom portion då! Men jag måste vara stark mentalt och fixa det här för kropp och själ mår bra av träning och sunda matvanor.

Jag är glad över att jag hann med alla gårdagens mål trots omotivation. Det blir roligare när det är en utmaning mot sig själv och jag vill alltid slå mina egna utmaningar till (nästan) varje pris. I övrigt känner jag att jag mår bättre idag och är gladare. Det kanske beror på gårdagen, men känner att idag blir en rolig och bra dag!

Vad händer under dagen nu då? Ja jag ska plugga lite engelska och ta ledigt från träningen. Jag har en föreläsning nu ikväll om farmakologi och pray for me att det är något jag förstår, för farmakologi kan vara riktigt krångligt ibland.

Jag ska även hinna ner till stan idag för att äntligen skaffa ID-kort. Just det, idag! Jag förlorade min plånbok för över ett år sen och däri fanns bl.a. mitt id-kort.
Sen dess har jag inte orkat ta tag i det där och burit runt på mitt gigantiska pass. Så efter många dagars lathet (dvs 365dagars) har jag bestämt mig. Det här ska göras!


Nu ska jag duscha sen är det dags att sätta igång med alla dagens sysslor. Här får ni en glad låt från mig!

R.I.O - Shine on



15 september 2008

Att alltid tappa motivationen på morgonen..wtf?

Jahapp, nu har jag lyckats stiga upp och sätta mig framför datorn. Det gick inte så bra att sova igår eftersom att jag hade druckit två koppar kaffe efter kl 19! Att jag aldrig lär mig att INTE dricka kaffe så sent, men jag kunde inte låta bli! Hade fixat fika åt gamla korridors-vännerna och därför var jag "tvungen" att dricka kaffe. Vi hade det riktigt trevligt i alla fall. Måste fixas fler fikor!

Igår som vanligt innan jag lägger mig är jag så peppad och motiverad att göra så mycket jag bara kan dagen efter. Jag planerar och mår bra och känner att det ska bli kul att vakna upp dagen efter och sätta igång! Jag ska vara seriös och åstadkomma mycket, tänker jag.
Jag hade då tänkt att jag idag ska sitta ner och plugga, träna för första gången på ett tag nu och börja med lite nyare matvanor.

...och så vaknar jag! Känner mig totalt omotiverad, orkar inte tänka ut vad jag ska laga för mat och känner för allt annat än träning! Jag vet inte om jag känner mig så utsliten och omotiverad för att jag sov dåligt kanske? Men jag undrar... varför sjunker motivationen alltid på morgonen? är det bara mig det händer? Varför är jag inte lika starkt peppad nu som på kvällen? OH så mycket jag skulle hinna med om jag alltid hade den drivkraften från igår!

Självklart tänker jag utmana mig själv ändå! Jag SKA plugga, jag SKA träna och jag SKA äta rätt! Synd att viljan inte är där just nu bara.

Så vi får se hur dagen kommer att sluta. Jag kommer att uppdatera er senare!

På listan:
1. Plugga på om Tyreoidea
2. Träna bodypump (riktigt bra pass!)
3. Äta rätt


Wish me luck!

Jag vill resa, jag vill resa, jag vill resa, resa, resa, resa...

Om jag säger det tillräckligt många gånger så kanske det sker! Kan det inte ske? Kan jag inte bara få resa iväg?
Att få resa iväg har varit mitt enda mål hela sommaren. Jag vill bara komma iväg en liten stund, även om det är en weekend resa. Bara bort och se annat! Oh...så jag vill...

Oavsett hur mycket jag har klurat på det här, har det inte gått ihop med någons schema. Det är så och det kan inte hjälpas! Alla har hektiska scheman och fullt upp med sina liv. Jag däremot har lyckats skaffa mig lite mer tid den här terminen än vad jag borde ha... varför ska jag förklara inom kort men inte idag. Jag hoppas hursomhelst att en söt själ finner lite tid & ledighet snart och vill lägga den på en resa med mig. Destination: vartsomhelst!

Jag har en plan och det är att försöka se så många länder i Europa som möjligt (till en början) och sen utöka mina resor till större ställen. Tänk dig alla kulturer, traditioner, naturer, landskap, mat... jag vill se allt! Det är en långsiktig plan som ska avverkas lite i taget!

With a little bit of faith you can get really far.

14 september 2008

Klura ut det här då..

Att börja blogga! Mycket intressant tycker jag. Jag läser alltid andras bloggar och tycker det verkar så underbart skönt att skriva av sig och berätta vad man gör. Dels för att man hinner reflektera över vad man har åstadkommit och dels för att man släpper ut alla tankar som snurrar runt i huvudet och lägger ut det här istället. Jag blir riktigt frestad.

Frågan är... hur kommer jag att lyckas med detta då? Jag försöker åtminstone hålla det vid liv så länge det går sen får vi se vart det bär av. Det finns ju så mycket att berätta - så mycket historia! Ja du... my gosh...vart ska man börja?


Jag börjar i alla fall med att lägga upp den här låten som jag har lyssnat på hela kvällen. En underbar och avslappnande låt.
Listen and enjoy!

Stereophonics - Maybe tomorrow