Människor är ett mysterium. Deras tänkande, beteende, personlighet. Vissa charmar en så otroligt mycket att man inte kan låta bli att ha dem i sitt liv. Andra har man helt enkelt ingen kemi med och tål inte deras närvaro. Jag är nog omringad av båda typerna.
Jag försöker fortfarande avgöra vem som gör vad för nytta i mitt liv egentligen. Framförallt funderar jag på vad gör jag för andra människor och undrar om jag får samma anträngning tillbaka? Det handlar om give and take. Ibland kan jag helt ärligt säga att det känns som att jag ger men faktiskt inte känner mig ens uppmärksammad eller får något tillbaka. Det är aningen tröttsamt. Aningen tråkigt. Aningen...värdelöst. Det får mig helt enkelt att känna mig dum.
Fan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar