Ny termin... ny ångest

Jag har inte skrivit på länge. Har helt enkelt inte kännt för det men mycket har hänt. Tror inte jag kommer att uppdatera om allt som har hänt sen jag skrev senast men jag kommer att fortsätta där jag befinner mig i livet just nu.

Just nu går jag termin 6, dvs sista terminen på mitt program, och skriver min c-uppsats. Det jobbiga är att vi har massa arbeten vid sidan om som vi måste göra medan vi skriver uppsatsen och ändå har vi fått heltid för att skriva c-uppsatsen 6 veckor frammåt. Det betyder att det INTE finns tid för att göra massa arbeten vid sidan om och det blir mer än heltidsstudier just nu. Det är frustrerande och tröttsamt. Jag vill bara överleva den här terminen. Förutom allt det, så är jag faktiskt riktigt glad över att jag går min sista termin och snart är färdig sjuksköterska! Jippi!

Jag själv känner att jag behöver en förändring också. Jag vill göra nått med mitt hår, jag vill ha en ny garderob och jag vill kunna se lite annorlunda ut... vet inte riktigt hur men på nått sätt annorlunda. Känner mig bara så tråkig liksom...

Jaa första inlägget på länge och vad gör jag? skriver och klagar. Det känns skönt faktiskt...

Hoppas på gladare dagar snart... men det lär det inte bli förrän allt arbete är klart. Doh!

Nyårslöften...

Haha, är det försent att sätta nya nyårslöften tror ni? Vet inte riktigt om jag gjorde det, för jag lyckas aldrig hålla mina löften. Känner nu dock att jag måste sätta nya löften och hålla dom också. Vet inte hur bra det kommer att gå, men sålänge man har ett mål kanske man är mer motiverad?

Anledningen till att jag vill ha nya löften är på grund av att jag har verkligen gått och lagt på mig kilon. Det kanske inte syns på mig och jag påstår inte att jag är stor men jag känner mig så! Jag känner mig otroligt ohälsosam och uppblåst. En känsla bara. Man känner ju sin kropp väl och vet när den inte mår bra. Jag vet bara att det går nedför just nu och att det inte kommer sluta bra om jag inte börjar äta ordentligt. Jag har heller inte tränat något på så länge! Jag betalar för mitt gymkort men jag går inte och tränar. Det är ju total waste of money!

Därför är ett av mina löften att börja TRÄNA!

Dessutom ska min morbror gifta sig i sommar och då vill jag se fin ut på bröllopet. Jag vill vara bekväm i kroppen och se till att den ser bra ut tills dess så jag passar i söta kläder! Det är lättare sagt än gjort tyvärr. Det är verkligen svårt att börja äta rätt och hålla sig till regelbunden träning. Speciellt när jag blir sjuk så fort jag har börjat träna.
Oroa er inte, jag är optimistisk... det ska gå!!!!

Mitt andra löfte är att PLUGGA ordentligt!

Vet inte riktigt vad det har hänt med mig. Jag gjorde allt för att få börja termin 5 och var så ledsen när jag var tvungen att ta uppehåll. Nu när jag går T5 är jag istället omotiverad och inte pluggar så värst mycket alls. Så ska det ju inte vara. Jag vet inte om jag har gått och blivit feg och rädd för att bli sjuksyrra. Känner mig aningen osäker och rädd för ansvaret som kommer med yrket. Jag är fortfarande inställd på att klara min utbildning och det ska jag också... speciellt när det är så lite kvar. Jag har också börjat festa alldeles för mycket vilket tar upp det mesta av min tid. Därför ska jag börja prioritera om min tid och försöka plugga istället för att hänga på allt annat vid sidan om. Självklart ska man umgås och ha ett socialt liv också men inte så att skolan blir lidande.

Alltså ska jag börja träna seriöst och börja plugga seriöst! And I can do it!! I think I can anyways...

Nu ska jag ladda min ipod med bra träningsmusik så jag inte blir uttråkad medan jag springer på bandet! Wish me luck!

Det hände!

Joho då! En kille satte sig bredvid mig på bussen och började snacka med mig. Vilken ironi eller! Bussen är inte särskilt full och det finns gott om platser att sitta på men killen kommer och sätter sig bredvid mig och säger "Hej". Jag säger hej lite fundersamt och tittar ut genom fönstret. Börjar fundera på varför han sa hej och om jag kände igen honom från någon fest möjligen. Jag har dessutom blivit förväxlad för min lillasyster i flera månader så jag tänkte att det kanske var en av hennes kompisar som hade förväxlat oss igen!
Märker att han söker kontakt och börjar ställa frågor. Det visar sig att vi inte känner varandra och det hela slutar med att vi snackar tills han går av bussen. Fan va roligt säger jag bara! Det hände...äntligen!

Jag är så elak mot min blogg. Uppdaterar den aldrig. Det beror däremot på att jag är ur balans och inte alls känner att jag har något att bidra med till bloggen. Ändå när jag väl sitter och skriver så babblar jag på.
Jag har haft det riktigt fullt upp sen jag började skolan. Både med studieuppgifter och nya kontakter som jag har hängt med non-stop. Konstant festande, pluggande och tänkande. Jag har det roligt samtidigt som jag är ledsen. Det är bara en sån otrolig obalans.

Jag har börjat min praktik nu hursomhelst. Jag går på vårdcentral och får göra allt en sjuksköterska gör. Det är en helt annan atmosfär. Det är så lugnt och trevligt jämfört med avdelningar på sjukhuset där man springer som en galning. Det är en kul variation. Jag är nog mer sjukhus människa. Jag ska ha det lite stressigt och alltid stöta på nya saker. Tror nog att vårdcentral skulle vara för lugnt och enformigt för mig. Det är alltid bra att se vårdens alla delar dock och hittils har jag roligt. Det roligaste ska bli att gå på barnavårdcentralen, då ska jag allt gosa med alla små söta bebisar!

Nä dags att sova för att gå upp för läkarbesök. Ska nämligen på återbesök för att se att alla levervärden står rätt till och att tabletterna inte gör någon skada! Har nu 6 månader kvar på min behandling...hurra!

Godnatt!

Prata mera!

Varför ska det vara så svårt? Varför måste vi avskärma oss från varandra och aldrig söka kontakt med nya människor? Jag vet, detta gäller ju självklart inte alla, vi har många slags människor ute i världen. Här i Sverige dock, vet jag och ni att vi inte pratar med varandra och då menar jag på bussen, tåget eller ute på stan. Vi håller ett avstånd från varandra och sitter i tysthet tills vi kommer till vår destination.

Anledningen till att jag tar upp det är för att jag satt på bussen idag påväg hem. Bussen är full och det finns en ledig plats bredvid mig och några till. Jag ser en jättesnygg kille kliva på och tänker: hoppas han sätter sig bredvid mig - vilket han gör (hurra!). Samtidigt som jag blev glad så blev jag nervös. Jag började stirra ut genom fönstret och började lägga märke till varenda liten rörelse jag gjorde. Jag kunde heller inte kolla åt andra hållet för då skulle det bli konstigt och nervöst (för min del i alla fall) ifall våra blickar skulle mötas. Då tänker jag... varför kan man inte bara småsnacka med varandra? Säga ett "hej" och le mot varandra eller småsnacka om vadsomhelst? Varför ska det vara så grått och trist och livlöst? Ja jag är sån... men bara för att andra är det.

Hursomhelst... nu har skolan börjat! Jippi! Numera går jag termin 5 och har börjat inse att slutet är nära. Det här året kommer att gå sjukt snabbt och snart kommer jag att vara ute på någon avdelning och ansvara för folks hälsa. Skrämmande. Väldigt skrämmande!
Jag hittade en vän att skriva C-uppsatsen med och jag hoppas verkligen att vi ska kunna samarbeta. Vi känner ju inte varandra så bra ännu... men av det jag har förstått verkar det som att jag kommer att vara "ledaren" i arbetet. Jag hoppas hon tar lika mycket initiativ som jag gör.
Det är sjukt spännande i alla fall. Jag har en ny klass som verkar trevliga och vi läser om barn och barnsjukdomar, depressioner och psykiska sjukdomar samt rehabilitering. Smarrigt värre!

Har haft mysig filmkväll idag. Såg filmen Into The Wild regisserad av Sean Penn. Den var djup och filosofisk. Den var helt underbar! Jag rekomenderar den starkt verkligen... SE DEN!

Jag har också hunnit träffa massor av nya studenter - speciellt utbytesstudenter. De kommer från världens alla hörn. Det är alltid något på gång här... jag älskar det!

Nu ska jag sova för imorgon ska jag träna tidigt på morgonen. Bra va?!

Mer eller mindre död...

Precis så kan man nog beskriva mig just nu. Kroppen vill inget annat än att sova just nu och ögonen hålls knappt öppna. Som ni vet har jag ju haft lite sömnproblem under lovet. Eftersom skolan börjar imorgon kl 09.00, kan jag inte somna vid 5 eller 6 på morgonen (detta är självklart inte mitt val, utan ligger verkligen sömnlös fram tills dess). Igår när jag lade mig bestämde jag mig för att vara vaken hela natten om jag inte kunde somna. Som jag trodde kunde jag inte det heller så jag försökte att vara uppe. Detta för att vara så trött som möjligt på söndag kväll så att jag kan sova tidigt och sova ut. Jag lyckades vara uppe till halv 9 på morgonen och sen somnade jag. Ett misslyckande att vara uppe, haha. Sov dock bara till kl 12... därför känns det som att jag aldrig har sovit... och därför känner jag mig död.

Vad som än sägs till mig och vad jag än gör, glömmer jag det efter 5 minuter. Det är ju trevligt. Mitt inlägg är säkert också rörigt....

som skrivet av en hjärndöd... don't u think?

Ledig!

Jag är verkligen ledig nu och det är hur skönt som helst. Det hade dock varit roligare om fler vänner hade varit lediga och jag hade haft pengar. Jag är nog så fattig som det går att bli just nu eftersom jag fick väldigt lite CSN i december. Jag fick så lite att jag inte ens kunde betala hyran... hur schysst är inte det? Tack CSN för att ni verkligen bryr er om studenter utan jobb eller annan inkomst vid juletider.

Oroa er inte... det finns ju självklart till mat men det är allt. Därför kan jag inte göra något annat roligt under min ledighet. Man kanske inte alltid behöver spendera pengar för att ha roligt? Det måste ju finnas massor av gratisgrejer?

Jag har i alla fall biobiljetter som jag fick i födelsedagspresent. Dessa ska utnyttjas! Sen ska jag passa på att kolla på alla serier jag vill och vila upp mig ordentligt innan vi sätter igång med en hektisk termin.

Ledighet är ju bara för skönt - men bara till en viss punkt dock, don't you think?

Efterlyses: sömn!

Vart har min sömn tagit vägen? Blir jag verkligen så påverkad av att dricka en kopp kaffe, mitt på dagen, så att jag inte kan somna senare? Jag tror nog att det beror på andra saker. Det är nog mycket att se fram emot och tänka på antar jag, så att min hjärna hålls upptagen med det istället för att sova. Sen har jag nog helt enkelt vänt på dygnet lite. Jag kollar på så mycket serier nuförtiden, att det inte går att lägga sig i tid.

Kan man tänka sig? jag gör mat kl 01:02 på natten. Jag är grymt matsugen och lär inte kunna sova förrän kl 5. Varför inte äta lite fram tills dess?!

Natti på er som kan sova!

2009

Nu är vi inne på 2009. Jag har nog inte begripit det ännu... fatta vad fort tiden går eller?! Jag ser fram emot 2009, det känns som att den väntar med nya överraskningar!

Varför kommer 2009 att bli spännande då? Jo för att...
* Jag börjar en ny klass nu när jag får fortsätta termin 5. Det ska bli härligt att träffa nytt folk!
* Jag ska få läsa i X-köping istället.
* Jag kommer förhoppningsvis bli klar med min utbildning
* I samband med färdig utbildning blir det förmodligen flytt tillbaka till kära hemstaden, Stockholm (detta kan dock ske i Januari 2010).
* Även mina kära vänner blir klara med sina utbildningar, varav en också flyttar tillbaka till hemstaden.
* Jag kommer att träffa nya utbytesstudenter. De lyser upp ens vardag och gör festerna ännu roligare.
* Jag kommer att ha tagit klart mina mediciner i augusti.

Det sorgligaste år 2009 (vad jag vet än så länge) är...
* När min underbara, sötaste vän JS flyttar hem till sitt eget hemland igen. Livet här kommer inte bli densamma utan dig!

--------------------------------------------------------------------------------------------------
JS och jag har dock bestämt att vi ska försöka träffas så mycket som möjligt, och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas med detta. Jag har redan en resa planerad till x-land!

Jag hoppas att det blir ett roligt och ett bra år. Det kanske kommer fler saker in på listan, vem vet. Livet är oförutsägbart och spännande! Jag önskar alla kära vänner ett Gott Nytt år också! Jag hoppas att även ert år kommer med många trevliga överraskningar och framgångar!

Jag kom på att jag måste försöka komma iväg till gymmet... får se hur jag lyckas med det. Det är i alla fall konstaterat att jag har gått upp i vikt och att jag känner mig som en ballong. Detta måste förhindras. Det är dock inte så lätt när man är förkyld konstant så att man inte kan träna. Min kropp är emot mig, men jag ska arbeta emot den! Ha!

Nu luktar det nybryggt kaffe! Dags att dricka första koppen för idag, mums!