Men tack för den

Chattade idag med en kompis på MSN. Det är en ny tjej som jag har lärt känna rätt nyligen. Vi pratar lite med varandra och sen säger hon till mig:

- "Din syster såg rätt snygg ut i fotot du hade lagt upp"
Jag: "haha, jag vet! Tack så mycket"
- "Ja, du skulle också se bättre ut om du var smal"

Jaha!!!! Nämen tack så mycket för den. Nej nej, det är inte som att hela min vardag handlar om min vikt och min kropp och hur otroligt missnöjd jag är med den ändå, nej utan du ska också sitta där på andra sidan och proppa på mig sådana kommentarer för att jag ska gräva ner mig ännu mer. Tack så mycket. Det känns ju jävligt misslyckat. Jag borde inte ha den här kroppen för min ålder. Jag borde inte se ut såhär just nu. Jag förstår heller inte varför min kropp och min vikt skulle vara andras problem? Alltid när jag börjar må bra med mig själv så kommer det något pucko och kommenterar min kropp och vikt och drar mig ner igen. Härliga människor det finns där ute, eller hur?

Jag är ur balans. Jag är inte den jag borde vara den här veckan. Jag är en patetisk person som sitter och väntar på ett mail från en person hela dagarna lång och tar inte hand om mig själv. Jag känner mig mer och mer rädd för tentan som kommer i nov och känner hur jag stänger in mig själv och flyr till andra uppgifter och saker för att undvika plugga på det jag är rädd för. Jag flyr. Jag gör inget speciellt. Jag tar inte hand om mig själv. Jag går upp i vikt hela tiden. Jag pluggar inte ordentligt. Jag blir bemött på kyligaste sättet av många vilket inte uppmuntrar mig på något sätt.

Usch vilket depp inlägg. Kanske bäst att sova bort den här känslan...skit.